På en plåt på spisen står nygräddade frallor under ett skyddande täcke av tyg. I bakgrunden snurrar iamamiwhoami på Gustavs spelare och de halvt psykedeliska melodierna gör mig lite lycklig. Huset på konvaljevägen är lugnt och mina syskon och jag lever ett stillsamt liv ute på en ö som ingen känner till. I en vas på köksön vilar en bukett rosor, ovanligt pigga trots regnet får oss andra att luta oss tillbaka i dunklet.
Om några dagar tar jag min rutiga väska och beger mig norrut. Min kära kära vän Jim tar emot mig med en vinare och sushi, enligt honom själv. Jag längtar lite smått. Det är en av mina närmaste och jag hoppas verkligen att så alltid kommer vara fallet. I Gävle ska vi förutom att dricka till, försöka hitta på äventyr och antagligen kolla på skräckfilm. Flaggan ute vajar lealöst till svar på en fråga jag aldrig ställt.
Mamma och pappa befinner sig fortfarande långt härifrån. Tydligen någon form av storm i Florida plus att mamma hela tiden skrattar så mycket åt sin dåliga engelska i affärer att hon nästan kissar på sig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar