Syskonen sitter ute och solar mot garagedörren, februarisolen lyser starkt på deras vinterbleka ansikten. Jag smet in och la mig tillrätta i sängen stället, magen gör ont och min bästa vän för tillfället är värktabletten jag svalde tillsammans med juicen och de rostade mackorna. Mamma står i köket och steker torsk med sitt blonda hår lockat till födelsedagskalaset hemma hos Mimmi i eftermiddag. Tjejvasan igår klarade hon med lätthet och slog både den ena och den andra med bästa vallan och glidet, lite av en nutida amazon.
Längtar till Uppsala, tycker det är nästintill jobbigt att hela huset är knökfullt med folk. Det är pratigt, trångt och vi går varann nästan på nerverna ovana som vi är med att vara så ihopklämda som vi var när vi växte upp. Eller det går i alla fall mig på nerverna, jag som drar mig undan, stänger dörren, sätter på musik, önskar jag fick vara lite ensam med mamma och pappa, kunna andas.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar